Suomeksi   In English Generell tolkning av provresultatet av materialprover 2008   I Sverige finns inga myndighetsbestämmelser om hur mikrobiologiskt skadat byggnadsmaterial skall bedömas. Dock finns i AFS (Arbetarskyddsstyrelsens Författnings Samling) vissa riktlinjer för bedömning av luftprover, tagna i arbetsmiljö. Med stöd av 20 års utredningserfarenhet rekommenderar vi följande empiriska kriterier. Med CFU avses levandehalten, ordagrant betyder förkortningen CFU ”koloniformande enheter”, d.v.s. organismer som växer fram vid odling. Ett provresultat bör inte användas ensamt, utan alltid kombineras med byggteknisk undersökning. Levandehalt av mögel och jäst: Ringa påväxt = under 103 CFU/cm² eller CFU/g. Måttlig påväxt = mer än 103 CFU/cm² eller CFU/g. Riklig påväxt = mer än 104 CFU/cm² eller CFU/g.   Bakterier: Rikligt påväxt = mer än 105 Vi rekommenderar åtgärd om provet innehåller bakterier av typen Streptomyces, oavsett levandehalt. Om provet har riklig påväxt av mögel- och jäst, oavsett art leder detta alltid till rekommendation av åtgärd. För bakterier kan en något högre halt accepteras, mer än 105. Vi rekommenderar åtgärd om provet innehåller mögelsvampar av typerna Chaetomium, Stachybotrys, Fusarium och Phialophora oavsett halt. Ett annat kriterium för att klassa skador på byggnadsmaterial är vilka organismer som förekommer. Luktgivande mikrober eller mikrober som kan ha direkt hälsopåverkan för människan bör till exempel inte förekomma. Chaetomium ( mögelsvamp) och Streptomyces (bakterier) är två luktgivande mikrober som ofta förekommer i fuktskadat byggnadsmaterial. Till mikroorganismer med direkt hälsopåverkan räknas Stachybotrys, på grund av dess toxinproduktion, och Aspergillus fumigatus som kan ge lunginfektioner. Om någon av organismerna ovan förekommer leder det alltid till en rekommendation av åtgärd, oavsett halt. Andra organismer som indikerar att det finns en fuktskada är Aureobasidium, Acremonium, Aspergillus versicolor, Aspergillus ochraceus, Exophiala, Eurotium, Fusarium, Phialophora, Rhodotorula (jäst), Trichoderma, Tritirachium, Ulocladium, Wallemia och aktinomyceter (strålsvamp). Om halterna av indikatororganismer ej är höga, rekommenderar vi ändå vidare byggteknisk undersökning för att fastställa skadans omfattning. Det finns misstankar om att vissa av dessa också påverkar hälsan i inomhusmiljöer, bl. a. Aspergillus versicolor. Observera att den mest angripna delen av det insända provet används till odling på vårt laboratorium. Om det insända provet är ojämnt angripet, kan den provdel som använts till direktmikroskopering vara avsevärt mindre skadad än den som använts till odling. Omvänt kan det inträffa, att ingenting kan odlas fram, trots att direktmikroskoperingen anger riklig förekomst. Orsaken kan vara att skadan är gammal, med hög andel döda organismer som inte växer fram vid odling. Kontaminering ”luktsmitta” Om provet avger stark mögellukt men har ingen tillväxt vid odling, inga sporer och hyfer vid frekvens-beräkningen är provet kontaminerat av gasformiga luktämnen från närliggande fukt- och mögelskada. Rekommenderade åtgärder är mätning av MVOC föreningar i materialet. Om föreningar förekommer leder det alltid till en rekommendation av åtgärd. Tolkning av frekvensberäkning Frekvensberäkning innebär att delar av provet studeras under mikroskop i 500 ggr förstoring för att se om det innehåller synlig påväxt av hyfer, sporer av mögelsvampar. Här syns även döda svampar. Objektet studeras genom ett rutnät. Antalet rutor som innehåller hyfer eller sporer räknas och ger ett mått på svampförekomsten i provet. Man kan få en bra bild av materialets angreppsgrad, även om odlingen inte ger något. Följande bedömningar använder vi oss av: Ringa förekomst = hyfer, sporer eller fruktkroppar förekommer i upp till 10 rutor. Måttlig förekomst = hyfer, sporer eller fruktkroppar förekommer i 10-20 rutor. Riklig förekomst = hyfer, sporer eller fruktkroppar förekommer i fler än 20 rutor. -    Måttlig förekomst kan leda till åtgärder om odlingen innehåller flera mögelarter. -    Riklig förekomst leder alltid till rekommendation av åtgärd. -    Åtgärdens omfattning, vilket område som behöver åtgärdas samt vad som bör göras måste alltid göras på plats av byggnadstekniskt sakkunnig. Tolkning av provresultatet av luftprover Med luftprover avses prover av luftens partikelinnehåll, uttagna genom att en viss luftmängd får passera ett filter för avskiljning av partiklar. Partiklarna kan i sig vara mikroorganismer, dvs hyfer eller sporer, eller andra partiklar med mikroorganismer på. Det svenska Folkhälsoinstitutet sammanställde 1995 de gränsvärden för mikroorganismer i luft som föreslagits från olika länder i Norden. Föreslagna gränsvärden baserades på levandehalten vid odlingsanalys av luftprover. För mögelsvamp föreslås 500-1000 CFU/m³ och för bakterier 4500-5000 CFU/m³. Ett gränsvärdesförslag fanns också, som tar hänsyn till vilken typ av organismer som växer, enligt följande: 1.    Patogener som Aspergillus fumigatus och toxinproducenter som Stachybotrys atra (=Stachybotrys chartarum) : 0 CFU/m3. 2.    Över 50 CFU/m³ av en enskild art i ett och samma prov, oavsett art. 3.    150 CFU/m³ om det växer flera arter på provet 4.    300 CFU/m³ om det är Cladosporium Analys av luftprover bör kombineras med dammprover från samma lokal, eftersom mögelsporer antingen cirkulerar i luften, eller faller ned på golvet ihop med andra partiklar. Tolkningen av provresultatet i materialprovet har tagits fram av PK Group AB. Vid all annan användning av tolkningen skall källan anges. Utgiven av PK Group AB. Uppdaterad 2008-01-11 Adress: Box 96, 851 02 Sundsvall. Besöksadress: Bergsgatan 130, Sundsvall Telefon: 060-127240, Fax: 060-175685   Ansvarig utgivare: Paavo Koivuranta. Webbdesign och foto: Kai Kangassalo